Night skies

Foto: John KällgrenNu har den sista mörkerflygningslektionen blivit av! Med nästan en månad mellan de båda lektionerna så var det kul att äntligen få flyga ännu en kvällstur. Det som gjort att det dröjt så länge mellan flygningarna är såklart vårt härliga väder här på västkusten! På hösten kan man alltid räkna med en hel del inställda flygningar när man flyger VFR, och då speciellt under den tidigare delen av utbildningen eller som nu under mörker då det krävs lite bättre väder än annars. Men som jag poängterat flera gånger tidigare så tror jag personligen att det är bra att få jobba med dåligt väder tidigt i sin flygkarriär för att få den respekt som krävs.

Efter den första flygningen var det tänkt att jag redan dagen efter skulle ha avslutat med de sista tre timmarna som återstod, men som ni förstår blev det inte riktigt så. Mörkerskolningen har varit ett roligt avbrott från alla teoretiska studier och det är alltid bra att få en påminnelse om vad det är man pluggar för. Under det första passet flyger man i trafikvarvet och gör en ”kontrollzonsnavigation”, vilket innebär att man flyger runt Säves kontrollzon och familiserar sig med alla in- och utpasseringspunkter. Allt detta för att enklare kunna veta var man är och var man ska, något som är enklare sagt än gjort när det är kolsvart ute!

Foto: John KällgrenDet andra passet, som också var det bästa, är en navigation upp till Trollhättan för att där sedan göra de landningar som krävs för behörigheten. Men det som var det bästa under flygningen var en ILS approach in till Landvetter och en låg överflygning över banan på 15 meters höjd i 120knop! Det var en riktigt mäktig upplevelse att komma in i farter som närmar sig ett kommersiellt flygplan på approach, och att få känna aktiviteten på en flygplats som man själv många gånger rest från.

Annonser

Traditions and Instruments

Foto: John KällgrenIkväll var den tredje gången jag själv medverkat på Svensk pilotutbildnings CPL-ceremoni, och fjärde gången totalt i skolans historia som den hölls! Ceremonin har blivit något av en avslutningstradition för elever som gjort sin utbildning här och för varje gång tycker jag att den blir bättre och bättre. Den här gången var det en hel del elever som firades av, även om en del av dem inte blivit riktigt klara ännu.

Som vanligt så var det förutom avfirande av studenter även en gästföreläsare på plats! Denna gången var det före detta SPU studenten Anders Edstrand som berättade om sin väg till sitt första jobb i flygbranschen. Anders jobbar idag hos Ryan Air och har nu gjort det i ungefär ett och ett halvt år med bas i London, Stansted. Efter att han avslutat sin utbildning så sökte han jobb i ett stort antal flygbolag och efter tre månader fick han en intervju hos Ryan Air. Det är alltid lika roligt att höra från folk i branschen och speciellt från personer som varit i precis samma sits som en själv! Man får en inblick i hur det kanske kommer att bli i framtiden, och det är det man lever på nu när man sliter med diverse prov i höstmörkret.

Idag hade vi också vår sista teori lektion i Modern Instrumentation som är ett ämne med stor verklighets förankring. I undervisningen har vi fått en inblick i den moderna cockpiten och vår framtida arbetsplats, något som varit riktigt kul! Att nu ha grunden i hur det fungerar i cockpit och om hur en dag på jobbet går till känns som ett stort steg i rätt riktning. Vi avslutade kursen med en simulerad flygning från Landvetter till Sturup där delar av klassen agerade ATC (Air traffic control) och FO (First officer). Detta  för att se hur de olika instrumenten agerar under en vanlig flygning och för att få en ännu bättre förståelse för vad vi i framtiden ska jobba med!

Läs också Månadens intervju med Anders Edstrand

Multi Engine

Ovädret håller i sig och det sista NQ passet får väntas på. Nu när ATPL närmar sig sitt slut så har tankarna börjat vandra mot det sista steget i trafikflygarutbildningen, ME/IR/CPL. Denna delen är till största delen praktisk och det är något man verkligen ser fram emot nu efter ett år av teoriskolning. Det första steget är att flyga tvåmotorigt i kursen Multi Engine Class Rating (ME). Här lär man sig att hantera ett tvåmotorigt flygplan och flygningen utförs på en DA42, som är ett modernt flygplan utrustat med Garmin 1000.

IMG_1919Vid slutförd Multi Engine Rating så hoppar man in i simulatorn för att påbörja  sin Instrument Rating. IR kursen är uppdelad i två delar, 40h simulator och 19h i DA42.
I simulatorn lägger man grunden i instrumentflygningen för att sedan gå över till flygplanet och träna förfarandena på riktigt. Att simulator används så flitigt beror på att man ska kunna repetera situationer på ett snabbt och bra sätt för att verkligen lära sig momenten.

Den näst sista delen i vägen mot trafikflygare här på Svensk pilotutbildning är Commercial Pilot License (CPL). Här är precision och skicklig flygplanshantering i fokus och innehåller moment så som lågnavigering och avancerade flygtekniker.
Man flyger en kombination av DA40 och DA42 under kursen och består totalt av 16h flygning. Som man kanske hör av namnet så är det CPL som ger innehavaren rätt att arbeta som pilot, men för att kunna börja jobba i två-pilotsystem så krävs även Multi Crew Cooperation (MCC) som är den sista delen i utbildningen.

MCC är en kurs jag ser fram emot mycket eftersom jag har hört mycket bra om den och för att det ska bli roligt att få en riktig inblick i vardagen som pilot. Det är ett tag kvar, men det kommer att börja gå fort nu när teorin lider mot sitt slut!