Holdings & Standard procedures

Hej alla läsare!

Det har som vanligt varit fullt upp senaste tiden, jag har bland annat skrivit av ytterligare 4 teoriämnen samt lärt mig flyga holding. De ämnen som jag nu ägnat de senaste månaderna till är Principles of Flight, Performance, Mass&Balance och 20161028_155833Flight Planning and Monitoring. Fyra spännande ämnen som påminner mycket om varandra. I måndags, direkt efter provskrivningen satte vi igång med ett nytt block. Detta block blir mitt sista i denna ATPL-kurs vilket känns otroligt skönt. Så, framöver kommer jag läsa en hel del AGK, Aircraft General Knowledge, som innehåller motorlära – både kolvmotor och jet. Electrics – el-lära helt enkelt. Detta ämne är uppdelat i två, Direct Current och Alternate Current, DC och AC. Till sist har vi Aiframes and Systems vilket också ingår i AGK-kursen. Det andra ämnet jag läser under detta blocket är Instruments, modern och klassisk. Spännande block som jag ser fram emot, speciellt då det är mitt absolut sista! Motivationen är helt klart på topp!

20161013_135938
NDB-inflygning till Landvetter i skolans simulator. Låg lite snett på kursen men lyckades till slut komma ned fint på banan!

Vad är ett holding? Jo, har du någon
gång flugit reguljärt, specifikt till de mer trafikerade flygplatserna har piloterna säkert fått lägga sig i ett så kallat holding. Det är snabbt förklarat en typ av procedur där man 20161027_224052med hjälp av en radiofyr flyger i ett
avlångt O, fram och tillbaka tills man fått klart att exempelvis landa. Vad kan orsakerna till denna spännande procedur då vara? Tänk en fredagskväll på Heathrow, London, extremt många flygplan är på väg både in och ut från flygplatsen, det finns ingen möjlighet att komma direkt in och landa. För att hålla sig nära flygplatsen och vänta på sin tur 20161027_224010lägger ankommande flygplan då sig i de här publicerade holdingen, väntandes på olik höjd för att deras tur ska inträffa. Andra orsaker kan vara väder, bränsledumpning eller helt enkelt för att underlätta för ATC under hög arbetsbelastning. Listan kan göras lång men faktum kvarstår att det är en viktig procedur att kunna som instrumentflygare.

20161027_223929
DME-Arc på Karlstad flygplats, distans 11.

Jag har även börjat flyga procedurer, såkallade STAR och SID. Standard Terminal Arrival Route respektive Standard Instrument Departure, dessa publiceras på instrumentkorten för vardera flygplats, uträknade för att hålla sig inom hinderfritt område, så kallade MSA (Minimum Safe Altitude) vilket är precis som det låter, minsta höjd för hinderfrihet. Dessa procedurer kan komma i många skepnader, exempelvis genom en så kallad DME-ARC. En båge runt en Distance Measuring Equipment, det man gör på denna proceduren är att följa en viss distans från radiofyren för att sedan komma in fint till inflygningskursen i landningsbanans riktning.
Det finns många procedurer som måste kunnas, samtliga tränas både i simulator och i 20161027_224110flygplanet utan autopilot för att vi ska lära oss dessa så grundligt som möjligt. Det egentligen svåraste med att flyga ett holding eller en procedur är att vinden alltid blåser, tyvärr är det inte alltid att flyga rakt fram, svänga och repetera, det ingår mycket planering och förståelse för hur flygplanet rör sig över marken, detta ska ske snabbt och korrekt när man väl är 20161027_223940i luften, hög arbetsbelastning och stor utmaning är inte främmande men känslan när man får till ett perfekt holding-mönster är helt fantastiskt.

Det var allt för denna gången, hoppas att ni fått en djupare insikt över vad jag lär mig under IR-flygningen här på Svensk Pilotutbildning så önskar jag er en fantastisk vecka!

20161027_224121
Många anteckningar och skisser för att få så bra översikt som möjligt!
Annonser

Studieteknik

 

20160922_163849

20160928_195023

Hej alla läsare!

 
Som lovat har jag försökt få ihop ett inlägg gällande studieteknik. För mig personligen har det aldrig varit någonting jag tänkt på förrän jag började på Svensk Pilotutbildning. I gymnasiet väntade jag likt de flesta tills de sista dagarna för att studera inför slutprov och läxorna gjordes gärna sent på kvällen eller på bussen till skolan.

Vi har, som tidigare nämnt, ”progress tests” varje måndag, vanligtvis på 8-10 kapitel åt gången per ämne. Detta motsvarar i de flesta fall 150-250 sidor teori där godkäntgränsen ligger på 80%. Med andra ord krävs en hel del fokus och nedlagt arbete för att kontinuerligt klara skolkraven. Jag vill även notera att det låter mycket värre än vad det 20160211_110116faktiskt är, de olika ämnena sammanvävs en hel del och det blir mer och mer repetition ju längre man studerat. Teoriböckerna från Oxford
är enkla att förstå och även grafiskt utformade för att ge en enklare förståelse, stort plus!

 

Så, jag tänkte berätta hur min studieteknik ser ut men även vad skolan rekommenderar vilket hjälpt mig forma mitt egna flöde.

20160922_163841Vanligtvis har vi lektion samtliga skoldagar i veckan, det varierar från ämne till ämne om vi har lektion 08-16 eller halvdag. I vanlig ordning följer jag med på lektionerna, antecknar för hand och ställer frågor om det är någonting som dyker upp, standard. Väl hemma har jag sällan ork att sätta mig med boken direkt, jag tar gärna och äter någonting, varvar ned för att sedan kunna luta mig tillbaka och börja repetera dagens lektion. För mig är denna stund väldigt viktig, att kunna starta om hjärnan en stund tror jag 20160923_110600hjälper enormt. Därefter går jag oftast igenom de kapitel vi haft i läroböckerna med highlighter-pennan i högsta hugg. Ärligt talat vet jag inte varför jag använder överstrykningspennan, kanske är det någonting med att jag läser samma rad två gånger i takt med att jag stryker under.

När det gäller provskrivningar har jag personligen väldigt enkelt för att sitta flera timmar i sträck, göra frågor eller diskutera med mina rumskamrater, kaffe hjälper. På tal om det, att diskutera delar av teorin och besvara frågor är ett moment jag tycker är otroligt bra, vare sig det är jag som ställer en fråga eller förklarar för en annan – det känns som att det sätter sig djupare.

20160922_155157CTKI (Chief Theoretical Knowledge Instructor) på skolan talar om studieteknik inför varje kursstart, vilket i sig är väldigt bra då man får känsla av att ledningen är här för att hjälpa oss. En viktig del av det CTKI nämner är att man borde sätta upp delmål. Delmål som hjälper och får en att sträva efter huvudmålet. Vad kan detta vara då? Jo, så enkelt som att jag ska läsa ett par kapitel innan man går och lägger sig. Huvudmålet? Att bli kommersiell pilot. För övrigt nämner de en hel del punkter gällande förberedelser och förvånansvärt likt hur jag själv gör.20160217_101225

Jag såg en video för ett par år sedan som jag lyckades hitta igen, den handlar om studieteknik och framförs av Björn Liljeqvist på KTH. Helt klart värd de fyra minuter han pratar!

Att studera med eller utan studieteknik – En video av KTH Learning Lab.

20160922_163823Det går att se på många sätt, ingen är den andra lik. Det här är mina tankar och funderingar över hur jag sköter skolarbetet, hittills har det fungerat väldigt bra men jag är övertygad om att allting alltid kan bli bättre. Visst, det finns ibland roligare saker att göra än att sitta och plugga men när jag påminner mig själv varför jag gör det – blir det så mycket enklare.

Lägligt nog har vi just nu gått in i en provperiod så jag får nog återgå till läroböckerna, som alltid, är det någonting ni undrar svarar jag glädjeligen! 🙂

Ha en härlig vecka nu så hörs vi!