DA-42 och SPIC!

Hejsan!

Tiden har gått så otroligt fort sedan mitt senaste inlägg. Jag har hunnit flyga nästan 20 timmar i DA-42an och har flugit både till Bromma och Köpenhamn. På grund av Covid-19 kommer slutet av min utbildning se lite annorlunda ut. Tidigare elever har åkt utomlands under de sista timmarna i DA-42an vilket jag och många i min klass verkligen har sett fram emot. I skrivande stund är det inte möjligt att åka på en lunch i Tyskland eller Danmark eller planera en långnavigation till London och Rom, och det är lite tråkigt. Jag tror att det hade varit väldigt lärorikt att åka till flygplatser utomlands och få prata med andra flygledare. Däremot är jag övertygad om att mina sista månader på SPU kommer vara fantastiska och Sverige har många flygplatser som jag förhoppningsvis kommer få besöka.

Gissa molnet! 🌤

Den sista delen i Fas 4 flyger man ofta med en annan elev och tillsammans med en instruktör kan man besöka olika flygplatser och bytas av halvvägs. Jag ser fram emot en lunch i Visby eller Sundsvall och hoppas dessutom på att få göra en inflygning på Arlanda. En ljusglimt i den här konstiga tiden är att vi har fått möjlighet att flyga till stora flygplatser där de aldrig hade haft plats för oss normalt. Förra veckan fick jag möjlighet att flyga till Bromma och hämta upp en annan instruktör från ett jobb och det var verkligen en lärorik upplevelse. Dels var vädret väldigt utmanande med många CB-moln, vilket ger turbulens och isbildning, men framförallt var det kul att testa på en riktig instrumentinflygning med en så kallad STAR(standard arrival route). En STAR är ett antal punkter som placerar flygplanen på en inflygning till banan i användning. På vägen upp fick jag även möjlighet att prova på syrgas! Om man inte har en trycksatt kabin eller syrgas så får man inte flyga över 10000 fot i längre än 30 minuter eftersom kroppen inte får tillräckligt med syre. Det är möjligt att flyga på 13000 fot utan extra syre i 30 minuter, men så fort dessa 30 minuter har passerat måste man sjunka ner. Att andas i syrgasmasken var ganska svårt eftersom man verkligen var tvungen att suga i sig syret, vilket gjorde det ganska svårt att prata på radion men verkligen kul att ha testat.

Syresatt tjej på FL120 🌤

Nu i veckan kommer jag påbörja en del i utbildningen som kallas för SPIC(Student Pilot In Command) vilket innebär att jag har kommandot för flygningen och tar alla beslut och tanken är att instruktören inte ska behöva rycka in i någon del av flygningen. Det kommer bli väldigt roligt och utmanande eftersom min instruktör tidigare kommit med tips och inputs nästan hela tiden och nu kommer sitta tyst och låta mig sköta beslutsfattningen. Just nu har jag faktiskt knappt 20 timmar kvar till min uppflygning vilket känns helt galet. Det känns som jag blev klar med teorin igår och började flyga IFR alldeles nyss! Jag har ju kvar både MCC och UPRT och även praktik efteråt men uppflygningen är verkligen en stor milstolpe i min utbildning! Nu ska jag njuta av den sista delen av min flygutbildning och försöka göra det bästa av den här speciella tiden. Allt gott!

/SDIN

Såhär glad blir man av fint väder och flygning!

Fas 4 och 100 flygtimmar!

Hejsan!

Den senaste månaden sen jag blev klar med teorin så har jag flugit nästan varje dag. Det har varit utmanande men väldigt roligt, jag har redan utvecklats och lärt mig mycket om instrumentflygning även om jag såklart har en lång väg kvar. I början av fas 4 flyger vi DA40 och DA42 simulator och jag börjar närma mig slutet av flygningen med DA40. Det känns lite tråkigt eftersom jag ändå lärt mig att flyga i det flygplanet men att börja flyga DA42(två motorer!) kommer bli jätteroligt. I fas 4 har vi 15 timmar flygning i en DA42-simulator och jag är faktiskt klar med alla dem så det är inte helt främmande att sätta sig i en DA42 på riktigt nästa vecka. De första passen i simulatorn bestod av lite grundläggande instrumentflygning och det var skönt att testa på i simulatorn innan man gjorde det i verkligen. Dels eftersom instrumenteringen är lite lättare i simulatorn men också eftersom man kan simulera olika väderförhållanden. Det är mycket lättare att göra en NDB-inflygning i nollvind än i 15 knop sidvind som jag fick prova på i verkligheten senare!

De senaste veckorna har dock levererat bra väder för ovanlighetens skull och förutom lite vind har vi inte stött på något riktigt dåligt väder. När man flyger kommersiellt hindrar sällan väder en flygning, men vi på skolan blir ofta begränsade i perioder med dåligt väder. Tillexempel finns det på vintern ofta en risk för isbildning i moln vilket kan få katastrofala konsekvenser utan effektiv avisning. På DA42 finns det ett avisningssystem vilket innebär att vi får flyga i viss isbildning, men det är förbjudet i DA40 så jag är verkligen glad över det fina vädret den senaste tiden!

ILS på ESTA(Ängelholm)

Förra veckan insåg jag dessutom att jag har flugit 100 timmar vilket känns stort, nu innehåller min loggbok en del sidor!

Utsikten på väg från Ängelholm. I climb till FL100 🌤

På tisdag flyger jag förhoppningsvis mina sista pass i DA40(i fas 4) vilket blir en progress check och sen ett pass där man får möjlighet att träna mer på något man har svårt för. Jag planerar att flyga NDB approacher och NDB holdnings på det passet för det tycker jag är absolut svårast.

NDB-holdnings i moln!

I DA42 kommer vi fortsätta flyga instrument och fortsätta träna för att bli kommersiella piloter. Den största skillnaden blir att vi kommer börja öva på simulerade motorbortfall vilket kräver benmuskler! Jag har fått flyga tre pass i simulatorn där ena motorn dött och fått känna på hur flygplanet beter sig i en sån situation. Eftersom man förlorar nästan all dragkraft på ena motorn men den andra fortsätter att gå får man ett stort girmoment mot den döda motorn och man måste då använda pedalerna i flygplanet för att hålla kursen. Det krävs mycket kraft, jag fick trycka så hårt så att mitt ben skakade och jag fick verkligen kämpa för att behålla höjd och kurs. Jag förstår vikten i att öva motorbortfall för det kan gå fort innan man förlorar kontrollen över flygplanet. Jag fick känna på det i simulatorn när jag fick ett motorbortfall precis vid rotation och farten gick ner så mycket så flygplanet slutade flyga och jag fick göra en nödlandning på ett fält bredvid landningsbanan. Vi överlevde enligt min instruktör men jag lärde mig min läxa…

Allt gott!

/SDIN

ATPL-teorin klar!!

Hej!

Jag har längtat så mycket efter att skriva det här inlägget, senast jag skrev skulle jag precis påbörja min sista provperiod och nu är jag helt klar! Jag skrev mitt sista prov den 8e mars klockan 11 på förmiddagen och var mer nervös än jag någonsin varit. Som vanligt sparade jag det minsta ämnet(Human performance and limitations) till sist och jag var ordentligt förberedd men tanken att falla på mållinjen och inte klara mitt sista prov var läskig. Trots min nervositet klarade jag det och avslutade min ATPL med ett resultat på 100%!

I förra inlägget nämnde jag att jag skulle börja med Aircraft general knowledge(AGK) eftersom det var det största och svåraste ämnet detta blocket. Det finns tre olika böcker i AGK: electrics, airframes and systems och engines, så det var mycket att läsa och plugga in och jag kan med säkerhet säga att det var det tuffaste ämnet för mig både pluggmässigt och provmässigt. Tillslut kom dagen då det var dags att skriva och det gick väldigt bra med tanke på hur mycket jag hade kämpat med att förstå allting och det var skönt att lägga det bakom mig. Efter AGK skrev jag Meteorology(MET) som är mitt favoritämne och det gick också bra. En vecka efter jag skrivit MET skrev jag Instrumentation följt av HPL och var klar med ATPL!

När alla prov är färdigskrivna och man tittar på sin resultatsida så står det en liten grön text längst ned som säger ”user has successfully completed this licence.” Den texten var det första jag tittade efter när jag lämnade in mitt sista prov och det var så mäktigt att se den stå där under alla resultat. Känslan var helt otrolig, jag hade jobbat så hårt i 8 månader och att se resultatet framför mig slår det mesta. Jag har växt så mycket under den här tiden men ATPL-teorin är det tuffaste jag har gjort. Det är 14 ämnen som ska skrivas på 8 månader och det är extremt intensivt, det har krävts 12-14 timmar plugg om dagen för mig att klara proven. Eftersom det krävts så mycket studerande och uppoffringar under den här tiden så anser jag det är otroligt viktigt att vara studiemotiverad innan man ger sig in i det. Inget slår dock känslan av att vara klar och vara ett steg närmare drömmen!

Sedan jag blev klar med proven i söndags har flygningarna satt igång, även om jag endast suttit i simulatorn på grund av det dåliga vädret. Vi har en DA42 simulator på skolan som vi ska flyga 15 timmar i och efter den här veckan har jag redan flugit 6 timmar. Det är jätteroligt att vara igång med flygningarna men det är ganska svårt, dels för att det är första gången att ”flyga” DA42 men också första gången för instrumentflygning. De 4 passen jag har hunnit med än så länge har varit en introduktionslektion, ett pass där jag flugit på VOR(very high frequency omnidirectional range), NDB(nondirectional beacon) samt ett pass där jag gjorde ”holdnings” över NDB och VOR-fyrar. Det har varit mycket att hålla reda på och oavsett hur mycket jag läst om instrument så är det en helt annan sak att faktiskt flyga på. Nästa vecka verkar det bli bättre väder så då får jag förhoppningsvis flyga ”på riktigt” och testa det jag lärt mig i simulatorn i verkligheten, jag har en känsla av att det kommer bli tufft men väldigt roligt.

2 stripes,2 to go!
TOME blev också klar i söndags!

Nu ska jag åka hem till Uppsala över helgen och ha en välförtjänt ledig helg för första gången på länge! Allt gott!

/SDIN

Uppflygningar och sista ämet

Hej på er!

Idag, tisdag, har vi näst sista lektionen i ATPL någonsin och jag har blandade känslor… Jag är givetvis överlycklig över att vara klar med lektionerna men jag vet med mig att så fort vi går hem imorgon så börjar råplugget inför sista provperioden. Det är också lite vemodigt att vara klar eftersom man går från att träffa hela klassen varje dag till endast någon gång i veckan i hangaren.

Tidiga morgnar i skolan ❤️

Idag och imorgon läser vi det sista i Meteorologi och sedan skriver vi det första provet på måndag morgon, AGK. Aircraft general knowledge kan jag nu säga med säkerhet är det svåraste ämnet i hela kursen för mig. Jag vet att många i klassen verkligen gillar det dock, och jag tycker det är intressant men otroligt stort och väldigt mycket nytt. Om jag ska jämföra det med meteorologi som vi läser nu så är det som natt och dag. Jag hade redan en del förkunskap i MET innan vi började eftersom jag flugit 85 timmar och kollat väder säkert 20 gånger om dagen hela sommaren. Instruktören som jag skolade med är väldigt duktig på MET och vi pratade alltid mycket om vädret på briefingen så vissa saker hade redan fastnat. AGK är däremot svårare att relatera till eftersom jag har flugit DA40 som varken har ett jätteavancerat elsystem eller jetmotorer, så där krävs helt enkelt mer jobb. Jag har ju dock en förhoppning om att flyga jet med ett komplext elsystem i framtiden så det ska nog gå bra!

När provperioden sätter igång har jag tänkt som vanligt börja med det svåraste ämnet(AGK) och sedan fortsätta med de andra tre(MET, Instrumentation och Human performance and limitations).

Förra veckan hade fyra elever i TFU182 uppflygning och alla klarade det vilket var jätteroligt. På SPU finns en tradition att man kastar vatten på de som klarat uppflygningen, så alla som hade möjlighet tog sig till hangaren och mötte de nyblivna kommersiella piloterna med hinkar fyllda med iskallt vatten. Jag är verkligen glad över att jag flyger upp på sommaren istället för nu! Här nedan kommer lite bilder på Fredrik som blev klar i fredags efter en dramatisk dag med dåligt väder där uppflygningen slutade på Trollhättan eftersom de inte kom ner på Säve på grund av dålig sikt. Han var nog lika glad ändå!

Allt gott!

SDIN

Mörkerflygning

Hej på er!

Nu är jag tillbaka i skolan efter ett välbehövligt jullov och är taggad inför de 2(!!) sista ämnena i ATPL-teorin. Den här veckan har vi läst Human performance and limitation(HPL) som var ett av mina favoritämnen under BTKI-teorin i våras, och det är verkligen otroligt spännande. HPL på ATPL-nivå är såklart mer omfattande än den på BTKI-nivån och vi pratar mycket mer psykologi, stress och sömn nu. 73% av alla flygolyckor som skett de senaste åren har berott på mänskliga faktorer och det är därför så viktigt att vi är medvetna om våra begränsningar och brister när vi sätter oss och flyger med 200 liv bakom oss. Speciellt olyckan på Teneriffa 1977 där två Boeing 747 krockade på landningsbanan har lagt grunden för det här ämnet eftersom 500 människor förmodligen sluppit mista livet om kommunikationen hade varit mer effektiv. Det finns massor med videos på youtube som skildrar den här kraschen som jag verkligen rekommenderar.

Innan jullovet hade jag möjlighet att flyga mina mörkertimmar och det var en speciell känsla att få flyga igen. För att få en Night qualification(NQ) så ska man flyga cirka 5h i mörker varav 1h ska vara cross country samt 5 starter och landningar solo. Jag lyckades göra alla mina timmar på två kvällar vilket var intensivt men nödvändigt eftersom vädret så här års är ganska dåligt. Första gången jag kom upp i luften var det med en instruktör och jag förstod nästan ingenting när jag var där uppe eftersom allt såg så annorlunda ut.

Vi brukar prata om situational awareness(SA) inom flyget vilket handlar om att skapa sig och bibehålla en mental bild om sin nuvarande situation. Om min SA under dager är ett värde av 10, så är min SA i mörker 2. Även om jag hade flugit 75 timmar dager och haft mörkerbriefing så kändes det som jag inte hade någon kontroll, det var lite läskigt faktiskt. Jag kan jämföra det med första gången jag kom upp på flygnivå och flög flera tusen fot högre än jag var van vid och trodde jag var vilse för mitt perspektiv var så annorlunda. Även om jag flugit över Tjörn och Orust säkert 20 gånger tidigare så kändes det som jag var någon annanstans eftersom öarna var så små. Att flyga mörker var verkligen annorlunda och det berodde säkert på att det var längesen jag flugit också, men när jag väl kom in i det så var det ascoolt. Mina starter och landningar solo gick helt okej och att navigera över Trollhättan och Göteborg var en häftig upplevelse.

Nu är det inte långt kvar av föreläsningarna och jag drömmer redan om att få plugga checklistor istället och ge mig ut och flyga. Här kommer massa härliga bilder från mina mörkerflygningar!

Allt gott!

/SDIN

❤️

Göteborg!

Andra provperioden, höstlov och mörkerflygning

Hej på er!

I skrivande stund har jag lite ledigt och passade på att åka hem till Uppsala för att hälsa på familj och vänner. Den senaste tiden har det varit så mycket i skolan att jag inte haft tid för något annat än att plugga. Som tur är vet min familj och mina vänner om hur intensiv denna utbildningen är och dom är väldigt förstående över hur svårt det är för mig att vara närvarande. Jag tror det är viktigt att människorna man står nära förstår vad det är man går igenom för det är väldigt svårt att fokusera på något annat än studierna. Det är egentligen bara lite mer än 6 månader som är såhär intensiva men ett halvår är ändå ett halvår och man missar en del saker som man gärna skulle vilja vara med på.

Hursomhelst lyckades jag bli klar med mina sista prov för den här perioden i fredags och eftersom vi fortfarande har en vecka kvar som är tillägnad till provskrivning innan undervisningen sätter igång igen, är jag ledig! Jag ska bland annat ta igen massa tid med familjen, fira min födelsedag, flyga min första mörkerlektion och sova ut, jag kan inte beskriva hur taggad jag är!

Den här provperioden har flutit på väldigt snabbt och bra, jag började med att skriva av General Navigation(GNAV) eftersom det var det mest omfattande ämnet DN här perioden, och det gick bra som jag skrev i mitt förra inlägg. Jag fortsatte sedan med Flight planning and monitoring(FPM) och Performance(PERF) och även det gick väldigt bra. GNAV och FPM är två ämnen där man använder mycket kartor: plottar tracks och försöker förstå airways och det har varit ganska svårt eftersom det tagit mycket tid. Dessa ämnen tillsammans med PERF är väldigt tidspressade för många och jag var nervös inför det eftersom det är mycket räknande och vecklandes med kartor och man måste vara extremt noggrann. Jag hade tur med mina prov och fick inte mycket kartfrågor vilket gjorde att jag hade det lugnt men jag vet att många i klassen haft det jobbigt med tiden. De sista proven skrev jag i fredags och det var VRF och IFR communication, de minsta ämnena i ATPL, och det var skönt att avsluta med två ämnen som inte krävde lika mycket plugg. Jag var som vanligt nervös ändå eftersom jag vet att VFR-delen kan vara lite klurig, dock upplevde jag IFR-provet som svårare men klarade båda bra.

Tillbaka hos Mats!

Nu är 10 av 14 ämnen i ATPL teorin avklarade och jag är så nöjd, i nästa period väntar fyra köttiga ämnen, bland annat Aircraft general knowledge(AGK) och meteorologi(MET). Jag har längtat efter att läsa meteorologi sedan vi började ATPL så jag är redo för det men misstänker att jag kommer ha tuffare med AGK där vi bland annat kommer läsa electrics och om jetmotorer. Nu ska jag njuta av min lediga vecka och hoppas att vädret tillåter mörkerflygning på onsdag. Isåfall återkommer jag såklart och berättar om den upplevelsen. Allt gott!

/SDIN

Fina Caroline och Oliver som försöker förstå sig på vindsnurran…

Halloweenfest, medical och andra provperioden!

Hej på er! I skrivande stund har vi precis haft en liten workshop i performance här på skolan och nu i eftermiddag har vi briefing inför mörkerflygning. Planen är att vi ska börja flyga mörker inom en snar framtid och det ska bli jättespännande. Jag har längtat så mycket efter att få flyga och det känns nästan overkligt att få komma upp i luften igen efter så många månader. Det blir roligt att se Göteborg ovanifrån under kvällen; jag kan tänka mig att det är väldigt fint!

Vi är dessutom mitt uppe i andra provperioden nu och jag skrev faktiskt mitt första luftisprov igår kväll. Jag började med general navigation som jag tycker är svårast det här blocket och jag var så nervös när jag skulle skriva det eftersom jag visste med mig att det skulle bli stressigt och svårt. Med 15 minuters marginal lämnade jag dock in och kammade hem 89% så det var otroligt skönt. Vi var fyra från klassen som skrev general navigation samtidigt och jag tror vi alla var överens om att det var svåraste provet hittills, men alla klarade det så det var roligt. De fem ämnena det här blocket är general navigation, flight planning, performance och IFR/VFR communication. Min plan för resten av perioden är att skriva luftis i flightplanning på onsdag och sen skriver jag performance och communication någon gång nästa vecka. Det känns ändå skönt att vara igång med proven eftersom jag vet att om två veckor har jag förhoppningsvis skrivit av 10 ämnen i ATPL vilket innebär att jag bara har fyra kvar!

Förra veckan var jag även och förnyade mitt medical class 1. När man jobbar som kommersiell pilot så måste man ha ett medical class 1 vilket är ett ganska strikt medicinskt certifikat och det ska förnyas varje år. Förra året när jag gjorde mitt första medical så var det en mer ingående undersökning med bland annat EKG och hörseltest men förra veckan så var det bara en timme med syntest, blodprov, urinprov och blodtryck. Det gick också bra! 2023 kommer jag göra ett nytt hörseltest och EKG men de kommande åren kommer det bara bli såna här snabba undersökningar.

Innan provperioden drog igång så hade vi en halloweenfest på skolan och det är så roligt att se vilken fin sammanhållning det är på SPU. Massa elever som gått ut och jobbar över hela världen kom på festen och vi åt massa mat och lekte lekar och sedan körde vår provvakt, härlige Mats, oss till stan i sin buss. Det var en jätterolig fest och jag ser fram emot fler fester med hela SPU!

Längst fram är vinnaren av bästa utklädnad som får en flyga en timme aerobatic!

SPU ❤

Casa de papel!

Nu börjar snart mörkerbriefingen och sedan måste jag hem och plugga flightplanning, men jag ska som vanligt skriva ett inlägg efter provperioden och berätta hur allting gått. Allt gott!

/SDIN

Första provperioden

Hejsan!

När jag tittar tillbaka på veckorna sedan mitt förra inlägg slås jag över hur fort tiden har gått. Jag tror att jag hamnade i en slags bubbla under dessa veckor, de flesta dagarna innehöll samma rutin med plugg, antingen på biblioteket eller hemma vid köksbordet, med några få pauser för att äta, duscha och träna. Som jag nämnde i mitt förra inlägg startade jag provperioden med att skriva QT i POF, vilket var mitt tuffaste ämne denna perioden. Inte helt överraskande blev jag underkänd men eftersom jag visste att jag hade tufft för ämnet hade jag ”planerat” för ett underkänt prov så jag fortsatte med min plan och släppte POFen i några dagar. Såhär i efterhand hade det nog varit bättre att fortsätta plugga POF och skriva av det ett par dagar efter, men den erfarenheten har jag med mig till framtida perioder. Anledningen till att jag tror det hade varit bättre att inte släppa POFen är för när jag tog upp den igen en vecka senare, efter jag skrivit av Airlaw och OPP, kändes det som jag tappat en massa och fick börja om.

Jag öppnade min provperiod hos Transportstyrelsen den tionde september och jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig. Jag hade pratat med några från klassen över oss men var ändå otroligt nervös. Jag hade klarat QT i airlaw och opp och planerade att skriva av båda ämnena den dagen för att sedan ta tag i POF dagen efter. Man skriver QT i skolans provsal men proven för Transportstyrelsen(vi kallar dessa prov för luftis) skriver man hemma hos en provvakt. Det finns ett antal provvakter i Göteborg men den som nästan alla på SPU går till heter Mats och han bor ungefär 20 minuter utanför stan, inte alls långt från Säve. Killarna i klassen över oss hade berättat om hans lägenhet men det var ändå väldigt kul att se det med egna ögon. Mats bor i en tvåa och hela hans vardagsrum är fyllt med datorer som vi skriver prov på, även personer från Norge, Finland och Österrike kommer och skriver hos honom ibland. På vägen hem till Mats sken solen och det var nästan 20 grader varmt, det var en jättefin dag även om jag inte riktigt kunde uppskatta det på grund av alla förväntningar. Efter jag kommit hem till Mats fick vi en genomgång om hur allt fungerade, vissa saker var nya som till exempel att man behöver 75% för att bli godkänd, till skillnad från skolan där man behöver 80%, medans andra instruktioner handlade om att man inte fick fuska.

Jag började öppna provet i Airlaw och märkte att upplägget var ganska likt skolans provsystem med fyra alternativ, möjlighet att markera och gå tillbaka och så vidare. Provfrågorna upplevde jag som enklare än de i skolan och jag kände mig tillslut ganska lättad och gjorde mitt prov i lugn och ro. Grejen med luftisproven är att alla frågor slumpas ur en stor frågebank så om man har riktigt otur kan man få ett prov med endast jättesvåra frågor. Som tur är har jag inte stött på ett sådant prov ännu även om jag tyckte vissa prov hade en högre svårighetsnivå än andra. När jag skulle lämna in provet i Airlaw kände jag mig ganska säker men det var ändå svettigt att trycka på ”finish and check result”. Mitt slutresultat var 93% så jag blev såklart jätteglad och gav mig på provet i OPP direkt efter. Det gick också bra och jag kunde gå hem och börja plugga POF med en väldigt bra provdag bakom mig.

Det har varit tufft men jag är så nöjd med mina klasskompisar och mig själv som har skrivit av alla 5 proven i det första blocket och kämpat på trots att det varit svårt. Här nedan kommer lite bilder på Mats och hans mysiga vardagsrum!

Turplatsen!

Härlige Mats!

Jag vill också berätta att jag var uppe och flög en timme i backseat i fredags! Jag fick möjlighet att följa med Fredrik i TFU182 på hans första IFR-lektion och det var jättekul att komma upp ovanför molnen för fösta gången i en DA40. Jag har saknat att flyga så mycket och jag önskar att jag hade möjlighet att hänga med upp oftare men passade på och frågade om jag fick följa med när jag äntligen hade några lediga dagar. Fredrik var jätteduktig och jag ser fram emot att börja flyga IFR om några månader.

Över molnen 🌤

Grymma Fredrik med sin IFR-strut.

Säve kontrollzon 💛

Nu har andra blocket satt igång och vi börjar med att läsa IFR och VRF communications som är den minsta kursen i ATPL så det är ganska skönt. Imorgon börjar vi dock med flight planning och det följs upp av Performance och General navigation och det kommer bli lite tuffare. Allt gott!

/SDIN

Nedräkning provperiod

Hej på er! Just nu sitter hela gänget i TFU191 inne i klassrummet och studerar inför den kommande provperioden. Vi är mitt uppe i föreläsningarna om principles of flight(POF) och alla passar på att utnyttja vår lilla lunchrast till att få in extra plugg. Det börjar kännas av att det är på allvar nu, och även om det är några dagar kvar så börjar jag bli nervös. På fredag har vi vår sista föreläsning i POF och efter det börjar en tre veckors provperiod där vi ska skriva prov på alla ämnen vi har läst i det första blocket. Som jag har nämnt i tidigare inlägg så börjar vi att skriva ett qualification test(QT) på skolan som motsvarar proven för Transportstyrelsen. Man får lägga upp tiden lite hur man vill eftersom huvudsaken är att man klarar proven i slutändan. Vissa i klassen har valt att skriva skolans QT och Transportstyrelsens prov samma dag men eftersom att en provperiod hos Transportstyrelsen endast är två veckor vill jag utnyttja den tredje veckan till studier. Min plan är att skriva QT för tre ämnen den första veckan och sedan öppna min provperiod hos Transportstyrelsen måndagen därpå. Om allt går som planerat skriver jag av de tre ämnena måndag, tisdag och onsdag för att sedan ha nästan två veckor för att skriva QT och prov för Transportstyrelsen på de två ämnen som jag har kvar.

Min nuvarande plan!

Det verkar nog väldigt förvirrande när jag skriver det här och alla väljer som sagt att lägga upp tiden på olika sätt. Jag vet ju såklart inte vad som är det bästa sättet, men jag vet på ett ungefär vad som funkar för mig och har pratat runt med elever som är klara med ATPL och kommit fram till att testa det här. Jag kommer också börja med att skriva av det, enligt mig, svåraste ämnet(POF!) eftersom att jag då har mycket tid kvar att plugga ifall jag skulle bli underkänd. Jag tror att den största utmaningen dessa veckor är att få tiden att räcka till och att vara effektiv och samtidigt se till att äta ordentligt, träna och sova. Nu börjar snart eftermiddagens föreläsningar i POF och jag måste få i mig lite mat, men så fort jag är klar med provperioden kommer ett längre inlägg med mer detaljer kring proven och en utvärdering av mitt upplägg!

Allt gott!

/SDIN

Tillbaka i skolbänken!

Hej på er! I skrivande stund ligger dimman tjock över Säve flygplats och molntäcket är allt under de tillåtna värdena för VFR-flygning så det känns lite bättre att sitta inne och plugga. Vi är en vecka in i ATPL-teorin och tempot är högt. Förra veckan läste vi massa och balans och imorgon är vi klara med föreläsningarna om operational procedures. Varje måndag testas vi på föregående veckans ämne i form av ett läxförhör så man verkligen tvingas att hänga med, vilket är tur för jag börjar inse hur mycket tid man förväntas lägga ner på studierna. Att ATPL-teorin är intensiv har vi hört om sedan vi började på Svensk Pilotutbildning men jag tror att det är svårt att förstå innan det faktiskt börjar. Vi har föreläsningar mellan 08 och 16 varje veckodag och sedan krävs 3-4h egna studier hemma efter skolan. Trots det intensiva tempot och de nya svåra matematiska formlerna så måste jag ändå säga att det är kul att vara tillbaka i skolan… Speciellt att få äta lunch med klassen varje dag och diskutera flygolyckor och roliga händelser under EK-flygningar.

Fina, fina klassen❤

Veckans ämne är som sagt OPP(operational procedures) och det är som det låter, ett ämne som handlar om operativa procedurer. Idag har vi bland annat gått igenom olika orsaker till windshear, ett fenomen där vinden abrupt ändrar riktning och styrka vilket kan vara mycket allvarligt under flygning, och hur man kan undvika det. Även om OPP handlar mycket om att bara nöta in fakta och lära sig olika regelverk så tycker jag att det är intressant, väldigt annorlunda från massa och balans som vi läste förra veckan där vi mest räknade.

Igår lärde vi oss om transatlantic flights, det vill säga flygningar över Atlanten, och hur det systemet är uppbyggt vilket var spännande, man kan jämföra det med en motorväg där majoriteten av flygningarna under dagen går västerut och majoriteten på natten går österut. Allt för att det ska vara så bekvämt som möjligt för passagerarna. Du kan lyfta från Köpenhamn tidigt på morgonen och landa i New York tidig förmiddag samma dag. Jag tycker det är väldigt fascinerande med all logistik kring flygningarna över ett så stort hav och hur allt känns så smidigt. Flyga över Atlanten är verkligen något jag vill göra i framtiden!

Skrivkramp…

ATPL-teorin är uppbyggd i tre block om 4-5 ämnen. För att få sitt certifikat måste man skriva av 14 ATPL-ämnen hos Transportstyrelsen, och tanken är alltså att man efter varje block ska skriva av de berörda ämnena. I det första blocket som vi läser nu så ingår mass and balance, operational procedures, air law, general navigation och radio navigation. Jag tycker att provsystemet är ganska komplicerat och därav svårt att förklara, men jag ska göra mitt bästa! På Svensk Pilotutbildning så måste man skriva ett QT(qualification test) på skolan innan man får skriva proven för Transportstyrelsen vilket är ett sätt att testa sig kan man säga. QT är uppbyggt på samma sätt som Transportstyrelsens prov med samma antal frågor, samma tid och ungefär samma svårighetsgrad. Du har 18 månader på dig att skriva av alla prov, 4 försök på varje ämne och 6 stycken provperioder om 2 veckor. Alltså har vi cirka tre veckor mellan varje block där vi ska skriva av QT och de officiella proven, vilket är en av anledningarna till att tempot är så högt. När du öppnar en provperiod så har du två veckor på dig att skriva dina ämnen och om du(mot förmodan) inte skulle bli godkänd på ett av ämnena så måste du öppna en ny provperiod innan du får skriva om det. Tufft!

ATPL-teorin är det tuffaste med en pilotutbildning och det väntar en tid med väldigt mycket studier, men det är något som måste göras och jag är taggad! Nu ska vi snart börja en föreläsning om tryckbortfall i kabinen och det ska bli spännande, allt gott!

/SDIN

Vi har alla böcker på våra iPads vilket faktiskt är smidigt!