Commercial Pilot License

Dagen är äntligen här, i Onsdags flög jag upp för mitt CPL IR/ME! Upplägget var så att BENA skulle flyga upp på morgonen och jag efter lunch. STORT Grattis till BENA och EMWI som klarade sina uppflygningar!

Jag var där flera timmar innan för att se till att jag planerat tillräckligt. Man känner sig aldrig nog förberedd inför ett tillfälle som detta, men efter en snabblunch fick jag nöja mig med planeringen. Jag mötte upp kontrollanten och vi briefade om vädret och han ställde lite frågor innan vi gick ut till planet.

Vädret var mycket bättre än vad vi behövde för att starta och kunna flyga visuellt. Den första delen av flygprovet är nämligen VFR. Då ska vi kartnavigera visuellt upp bland öarna och någonstans på sträckan göra lite övningar. Vi kunde inte gå speciellt högt pga av moln men precis nordväst om Trollhättan var det fritt från moln så där tog vi högre höjd. Där gjorde vi branta svängar, stall och slow flight. Stall är när man ökar anfallsvinkeln på vingen till kritiskt läge, det vill säga att man drar spaken bakåt tills farten går ner så lågt att vingen inte kan bibehålla lyftkraft. Då får man en varning i cockpit och då skall man sänka nosläget, öka effekten, ta upp höga klafflägen och landningställ. Jag är mycket nöjd med precisionen på övningarna! Efter det körde vi trafikvarv på Trollhättan med simulerade motorbortfall, även det gick bra!

Vi landade för att ta en kort bensträckare för att sedan fortsätta IR delen. Då var alltså CPL delen klar och jag skulle nu bli testad för att flyga instrument. Vi startade för att sedan göra en GPS inflygning följt av en ILS inflygning. Vi valde att gå under molnen på vägen hem mot Säve.

När vi taxade in frågade jag hur det hade gått, jag kände på mig att det gick bra men man kan aldrig vara helt säker. ”Det var inga problem detta” sa kontrollanten. Vilken Lycka!!!

Jag blev bemött av klasskamrater med vattenhinkar, en tradition på Svensk Pilotutbildning!

Jag vill nu tacka för mig och lämnar nu över bloggandet.

Det har varit de roligaste 1.5 åren i mitt liv hittills! Jag är väldigt nöjd med mitt val av SPU som flygskola. Om du går i tankarna om att söka, vänta inte för länge!

Ha det gott!

// EGWI

Annonser

MCC i Riga

Vi är tillbaka efter en av de roligaste veckorna på hela utbildningen! Det blev 5 intensiva dagar med simulatorpass på natten. MCC står för Multi Crew Cooperation och på Svensk Pilotutbildning görs detta i en Boeing 737-300 i Riga (Full motion). Syftet med MCC är att på ett lära sig på ett smidigt sätt kunna samarbeta, dela upp arbete osv. Te.x en sån sak att veta sin roll, vem som ska göra vad. Det finns två olika roller. Pilot Flying och Pilot monitoring. Pilot flying som namnet, flyger flygplanet, programmerar FMC, briefar sin kollega. Kort sagt framför flygplanet. Pilot monitoring däremot pratar radio, minoterar och assisterar pilot flying, speciellt när autopiloten är av. Det är riktigt roligt att se hur bra detta funkar och man själv vet exakt vad man ska göra samt förväntas få hjälp med av sin kollega!

Då vi hade väldigt intensiva sena kvällspass så blev det att ta igen en hel del sömn på dagarna så det blev tyvärr inte mycket sightseeing i Riga.

Men detta var helt klart en höjdpunkt i utbildningen och ett riktigt roligt gäng att vara där mer. Bena och jag gjorde ett bra teamwork i cockpit!

Med avklarad Phase check så väntar uppflygning nästa vecka med spänning. Då kommer mitt sista blogginlägg här!

Utbildningens slut närmar sig

Hej alla läsare!


Veckorna går och vi går mot kallare tider. Jag börjar nu närma mig de sista flygtimmarna där vi övar på specifika saker inför uppflygningen. Då repeterar vi vissa övningar som anses vara svårare eller man behöver träna mer på. Så de senaste veckorna har det blivit en hel del enroute flygning. Ni som följer Svensk Pilotutbildning på Instagram kanske såg att BENA och jag var på en helg trip till Groningen i Nederländerna?

lrg_dsc02160

En sak som jag har märkt stor skillnad på nu vid flygning under vintertider är isbildning. I moln där temperaturen är ca 3 grader eller kallare finns det risk för isbildning på flygplanet. Eftersom moln består av små vattendroppar, som i dessa temperaturer är underkylda, så fryser de till is när det träffar flygplanet. Det är inte önskvärt att få is på t.ex framkanten på vingar och stabilisator. Det stör då luftflödet över vingarna och ökar risken för stall, en situation vi inte vill hamna i. 
För att undvika detta så finns det väderprognoser som prognostiserar isbildning. Vi har även ett anti-ice system på våra DA42or. Det är en glykolbaserad vätska (TKS) som pumpas ut genom små hål på framkanten på vingen och stabilisator. Glykolen sänker vattnets fryspunkt och därmed motverkar isbildning

img_7875-1

Finn ett ”fel” i bilden? – lämna svar i kommentarerna

Efter nyår åker vi ett gäng till Riga på MCC utbildning. Där vi kommer att lära oss samarbeta i en tvåpilots miljö. Mer inlägg om det kommer!


Fly Safe!


/EGWI


Europa Resa

Vi är nyligen hemkomna efter en fantastisk Europatrip med skolans DA42. Vi började på onsdag morgon med kasst mulet väder i Säve, vi bröt ganska snabbt igenom molnen för att sedan flyga största delen av flygningen on top. Vilket innebär att man flyger över molnen.

Dag ett, landade vi i Grooningen i Holland för att äta lunch, tanka och byta plats i flygplanet. Jag flög sedan till London Biggin Hill. Vi var väldigt bra bemötta av trevlig personal på båda flygplatser. Sedan blev det något att äta och in på hotell. Nästa dag flög vi till Tyskland för ett stopp i Mannheim där min farfar och farbror väntade, så roligt att komma flygandes och träffa släkten!

Efter att vi tankat for vi vidare mot Wiener Neustadt i Österrike, där vi hade en tid att passa. En mycket speciell approach gjorde jag in till Wiener Neustadt som har en IFR procedur som övergår till VFR med ett visuellt trafikvarv i slutet. Riktigt rolig inflygning! Efter landning möttes vi upp för att få en rundtur i Diamond fabriken som ligger baserad där. Svensk Pilotutbildning använder sig av Diamond flygplan och därför var det intressant att se hur de är tillverkade. Mycket imponerande hur genomtänkta dessa flygplan är, till exempel, minimalt med skruvar och skarvar minskar luftmotståndet och kan flyga fortare samt få lägre bränsleförbrukning. Tyvärr fick vi inte ta några bilder inne på fabriken.

  

Efter en god natts sömn fortsatte vi resan norrut, dock när vi passerade norr om Berlin fick vi uppgifter på att Herringsdorf, flygplatsen vi planerat landa på hade vädret försämrats. Det blev omplanering och landning på Malmö Sturup istället med tankning, sedan flög jag sista delen hem till Säve. Ibland händer det att vädret blir sämre än förväntat, då har man räknat på att bränslet man tar med sig räcker för att flyga till en alternativflygplats. Det gäller att alltid ha en backup plan!

Det var en oförglömlig resa med många roliga minnen, och så otroligt mycket vi lärt oss. Jag ser redan fram emot nästa Europatrip!

Låg inflygning Kastrup – Köpenhamn

Nu har flygningen dragit igång på riktigt. Jag har flugit klart i stort sett alla flygpass som är lokala i flygplatsens närhet. Så nu är rutt navigeringen fullt igång!

Vi har ganska stor frihet i vart vi kan planera våra flygningar, men det gäller att följa gällande regler på flygplatser och vara bra påläst samt planerad inför flygningen.

Jag ville få till en flygning till en större flygplats så efter lite telefonsamtal och planering så såg det ut som att vi skulle få en låg inflygning till Kastrup beviljat. Det viktiga att tänka på är att koordinera med flygtrafikledningen och att hitta en tid när det inte är allt för mycket trafik. Efter 9 på morgonen var en bra tid, så det planerade jag för. När vi närmade oss Danmark efter många frekvensbyten mellan olika områden så såg det ut som att det skulle vara möjligt. Vi fick radar vectoring – vilket betyder att flygtrafikledningen ger oss en kurs vi skall styra, för att ta oss mot flygplatsen samt separeras från annan trafik.

Efter att ATC – Air traffic control sa “Cleard approach runway 22L, report established” så hade vi tillstånd att flyga instrumentinflygningen till bana 22 Left. Utan att landa drog vi på och fortsatte mot destinationen Kalmar.

Något jag lärde mig från denna flygning var hur man ska bete sig i tätt trafikerade luftrum, det gäller att inte ta upp onödig tid på frekvensen. Prata kort och koncist, inte för långsamt och inga onödiga pauser. Hålla en konstant och lite högre än vanligt fart vid inflygning är viktigt för trafikflödet. Och inte minst var trevlig och visa tacksamhet, professionalism!

För övrigt håller vi nu på att planera en Europa resa med skolans DA42. Rutten är ännu inte bestämd, men inlägg om resans gång kommer, stay tuned!

Jump Seat!

Hej alla läsare!

Hösten närmar sig och flygningen i DA42 har äntligen dragit igång. Första passet blev en lokal instrument flygning i Karlstad, efter att ha backseatat dit. Syftet med första passet är att bli bekant med nya flygplanstypen och börja lära sig flyga instrument – IFR. Man pratar väldigt mycket om scanning. Det vill säga att vi primärt kollar på flygplanets attityd, allt med hjälp av våra instrument. Och samtidigt snabbt skiftar blicken fram och tillbaka mellan fart, höjd och kurs.

Våra primära instrument syns på skärmarna. Den vänstra skärmen visar horisont, höjd, fart och kurs. Den högra visar det mesta som har med navigation att göra och motor/system instrument.

Det var en blåsig dag i västra Sverige, turbulensen gjorde inte saken lättare. Första passet blev ganska svårt på grund av detta, men i slutändan är jag nöjd. DA42an flyger fantastiskt bra, på många sätt är den lik DA40. Saker man märker skillnad på är högre massa och effekt, samt fler system till exempel infällbart landningsställ. Infällbart ställ ger oss lägre luftmotstånd vilket gör att vi kan flyga fortare och ta ut mindre effekt ur motorerna, vilket resulterar i lägre bränsleförbrukning.

– På plattan i Karlstad.

Nu till något roligt jag har varit med om nyligen. Jag fick möjligheten att flyga med i en Avro RJ100, med Flyg BRA. Jag fick sitta med i cockpit vilket var riktigt roligt och lärorikt som pilotstudent.

STORT Tack till besättningen på BRA som lät mig sitta med i Jump seat mellan Landvetter och Stockholm, Bromma.

img_7094

Ett tips till dig som är flygintresserad, ta varje tillfälle i akt. Försök träffa folk ute på flygklubbar och visa dig intresserad, ställ frågor. Var inte heller rädd för att fråga om du får kolla in i cockpit nästa gång du flyger någonstans. Kontakter är alltid värdefullt! Det har hjälpt mig, till exempel denna gång!

MCC – Teori

Tempot i utbildningen har lugnat ner sig lite på sistone. Semestertiderna börjar ta slut så snart är det tillbaka till normalt tempo. Eftersom jag är klar med teorin är endast flygningen aktuell, så beroende på status på flygplanen och lärar tillgänglighet blir flygning inbokad. Jag fick därför chansen att gå på med på MCC teorin, tidigare än normalt. Det ger möjligheten att åka till Riga och flyga simulatorn direkt när jag är klar med mitt certfikat som förhoppningsvis blir i December.

MCC står för Multi Crew Co-operation och handlar om hur vi samarbetar i cockpit med till exempel checklistor och callouts. Vi fick även under kursen lära oss operational procedures till Boeing 737-300. Sedan när vi är klara med våra certifikat får man åka ett gäng (minst 2) till Riga och flyga en Boeing 737 simulator (FFS – rörlig).

Det har varit en intressant vecka och vi har lärt oss mycket, jag känner att det var väldigt bra att ha den här kursen vid detta tillfälle eftersom det var många bra tips som jag kan ta med mig till flygningen i Fas 4.

För några veckor sedan var jag i Cambridge, England på min kusins Bröllop. Efter passade vi självklart på att gå på Duxford Imperial War Museum. Det syns verkligen att krig sätter fart på utvecklingen inom flygbranschen. Men mest imponerad är nog vi alla av Concorden. Att redan 1976 kunna presentera ett supersonic passagerarflygplan som flyger i Mach 2.0 och korsar Atlanten på mindre än halva tiden ett normalt passagerarflygplan gör det på.